måndag 11 augusti 2008

Ingen människa är en ö.

I lördags firade Sandra Beijer sin 24- årsdag med pompa, ståt och kräftor. Vi befann oss i ett hus som var misstänkt likt Villa Villekulla.

Så. Vi åt kräftor och drack snaps. Carl Fredrik lurade i mig Bäska droppar ("den är jättegod, en av de godaste"), och jag hade därefter beska ryckningar i min mun hela kvällen.

I går drog vi oss hem på en svettig buss (vissa var smarta och tog , inte jag och sen cyklade jag sent omsider till Ciao Ciao och köpte en gambero.

Idag ska jag testa på något nytt: bibliotek. Jag har i hela mitt liv skytt biblioteken och deras förmåga att samla alla böcker hos sig. Jag gillar att äga mina böcker, kunna läsa om dem och råka spilla kaffe på dem. Men icke, det får man inte göra med biblioteksböcker. För böckerna ska någon annan läsa efter mig.

Men, idag gör jag ett försök!

Detta rapporteras från Nero på Roslagsgatan, mitt favoritcafé när jag bodde här bredvid. Snart bär det av till Stadsbiblan.

Tills dess.

söndag 3 augusti 2008

Sill och sambuca.

Igår hade jag sillmiddag med Lasse och Lollo. Jag tror att man måste dra dem i den ordningen. Inte Lollo och Lasse. Som alltid när man har middagar köper alla lite för många saker. Jag och Lollo storhandlade sill var och en för sig. Det slutade med dubbelt upp av senapssill och typ tio andra sorter. Plus en massa lax jag ville äta. Lasse stod (såklart) för Skåne Akvavit och ölet. Sedan drog vi ner till Noels på Skånegatan där hans vänner Adel och Mattias satt redan.
Lollo den stackarn har blivit lite halvmobbad på sistone. Jobbigt med rätt kul. Lasse är en jäkel på att retas.
Hans vänner var supertrevliga och jättekonstiga.

Jag ska bifoga bildbevis senare idag.

Jag har nattbadat så mycket så att det börjar bli löjigt. Men nu har jag och vattnet blivit ett med varandra.
ADJÖ VATTENSKRÄCK.

Nu ska jag underhålla Devi. Eller vice versa. Hon sitter ju trots allt mittemot.

fredag 1 augusti 2008

Att uppfinna dissalinjen och hur man blir hånad av sin telefonsvarare.

Louise fick ett meddelande av sin svarare "222". Bara för att den ville tala om för henne att hon inte hade några nya meddelanden. NOLL nya meddelanden. Tack för den din jävel, skulle jag tänka.

Johan Ekelund, svärmorsdröm och före detta Berghsare, har uppfunnit dissalinjen. Det numret kan man ge ut till otäcka, fula, rapiga och sexuellt frustrerade män. Det ska jag testa nångång. Numret är: 070 511 49 66. Ring dit och hör hur vackert Johan sjunger "Im so lonely".


Igår hängde jag med Maria Söscher, Calle och hans två vänner från Bromma. Vi var på Riche, Obaren, Berns och Fredsgatan där Devi har klubb på torsdagar. På Berns träffade jag Vinh och vi drack öl. Olof dansade som om det inte fanns någon morgondag, det är Pride och han drog av sig skjortan. Vakten beordrade honom att ta på sig den igen och då gick han surt hem i protest.
Angående Bromma, jag har tänkt på att alla kommer ifrån:

1, Skåne. Alla pratar i alla fall skånska, eller lundska som jag ibland tror är gotländska.
2, Bromma. Kanske jag valt branschen med flest Brommaanhängare?
3, Kalmar. Var och varannan kille jag träffar är kalmarit. Aldrig tjejer. Är Kalmar överbefolkat med tjejer nu när alla killar flyttat?
4, Falun. Eller Dalarna i allmänhet. Alla fina dialekter härleder jag till Dalarna. Jag har rätt i de flesta fallen. Med omnejd.


Snart ska jag och Louise slå klackarna i taket.