fredag 1 augusti 2008

Att uppfinna dissalinjen och hur man blir hånad av sin telefonsvarare.

Louise fick ett meddelande av sin svarare "222". Bara för att den ville tala om för henne att hon inte hade några nya meddelanden. NOLL nya meddelanden. Tack för den din jävel, skulle jag tänka.

Johan Ekelund, svärmorsdröm och före detta Berghsare, har uppfunnit dissalinjen. Det numret kan man ge ut till otäcka, fula, rapiga och sexuellt frustrerade män. Det ska jag testa nångång. Numret är: 070 511 49 66. Ring dit och hör hur vackert Johan sjunger "Im so lonely".


Igår hängde jag med Maria Söscher, Calle och hans två vänner från Bromma. Vi var på Riche, Obaren, Berns och Fredsgatan där Devi har klubb på torsdagar. På Berns träffade jag Vinh och vi drack öl. Olof dansade som om det inte fanns någon morgondag, det är Pride och han drog av sig skjortan. Vakten beordrade honom att ta på sig den igen och då gick han surt hem i protest.
Angående Bromma, jag har tänkt på att alla kommer ifrån:

1, Skåne. Alla pratar i alla fall skånska, eller lundska som jag ibland tror är gotländska.
2, Bromma. Kanske jag valt branschen med flest Brommaanhängare?
3, Kalmar. Var och varannan kille jag träffar är kalmarit. Aldrig tjejer. Är Kalmar överbefolkat med tjejer nu när alla killar flyttat?
4, Falun. Eller Dalarna i allmänhet. Alla fina dialekter härleder jag till Dalarna. Jag har rätt i de flesta fallen. Med omnejd.


Snart ska jag och Louise slå klackarna i taket.

Inga kommentarer: