fredag 21 november 2008

Idag dricker jag Coca Cola och tänker på annat.

Lyssnar på A Camps gamla "Angel of sadness" som jag terroriserade mina grannar med för typ tre, kanske fyra år sedan. Idag är jag lila från topp till tå. Jag har min lila Acneklänning, en syrénlila RL-skjorta och ett par gamla"Converse"skor, som det står "bonjour" på. De köpte jag i somras i London för tio pund på en marknad, och sedan dess har jag nästan använt dem varje dag. De är rutiga i lila, gult, grönt och blått. Väldigt snyggt. Min halduk för dagen är en lång en som jag köpte för flera år sedan i Florens. Den är randig. Jag gillar randigt och rutigt. Gärna tillsammans, på varandra.

Jag ska tvinga Adri att fota mig så att jag kan lägga upp ett "dagens outfit"- foto och äntligen ärligt kunna sammanfatta mitt liv som totalt värdelöst och befriat från all slags intelligens.

Hittade några fina rader på en blogg där ingen längre skriver:

" Hon hade sprungit hela vägen till Rågsved och mötts av en alldeles kall lägenhet.

- Vet du hur döden känns?
- Nej.
- Döden känns som en kall och fuktig gråsten. Så är det: Döden slår så, rakt här i pannan, med en kall och grå sten."

Det grep tag i mig och är sådana kraftiga ord insvepta i inte alls många meningar.

Nu ska jag fortsätta jobba. Och läsa mail.
//F

Inga kommentarer: